Det började i Amerika
där en rörelse, grundad på idén om hjälp till självhjälp bland alkoholberoende människor
tog form år 1935. William “Bill” Wilson, en kringresande försäljare med svåra alkoholproblem, kom vid en kris i kontakt med läkaren Robert “Bob” Smith som också hade spritproblem.
Det märkliga som hände var inte att Bill blev återställd och kunde börja arbeta igen, utan
att Bob under sitt arbete med Bill själv fungerat utan alkohol och nästan glömt bort sina
egna problem. Ur detta föddes den amerikanska AA-rörelsen. Bill och Bob blev dess grundare.

Idén överfördes till Sverige
initiativtagaren hette Axel Sällkvist och var inspektör på nykterhetsnämnden i Stockholm.
Han fick i sitt arbete ständigt uppleva hur socialvårdens resurser misslyckades med de alkoholsjuka. Efter att ha läst en artikel i tidskriften Det Bästa med rubriken “Alkoholister botar varandra” som handlade om AA-rörelsen, insåg han att detta kunde vara något
att pröva också i Sverige. Han samlade sju alkoholberoende vänner till ett möte i sitt
hem och där drog man upp riktlinjerna för vad som skulle bli Länkrörelsen. Man enades
om att AA-rörelsens idéprogram skulle utgöra grundstommen, men att det förenings- och organisationsmässiga helt skulle anpassas efter svenska förhållanden.

Den 30 januari 1945 bildades Sällskapet Länkarna

AA-rörelsens tolv steg  
omarbetades av Boråslänkarna Wilhelm Frank och Ernst Liljekvist till länkarnas sju punkter.

Rörelsen växte
och av det första Sällskapet Länkarna har det blivit mer än 200 föreningar utspridda på
varje större ort i Sverige. Även om arbetssättet kan variera mellan Sällskapen, är den gemensamma målsättningen att hjälpa andra människor med drogproblem till ett nyktert liv om de själva vill det, på samma sätt som vi en gång blev hjälpta när vi kom till Länkarna.