|
I hans hem på bruket
samlades vi ofta
för han hade en så förstående maka
hon söp själv
och ungarna tog allting för givet.
Han hade en dotter
lika gammal som min
sju år
hon brukade sjunga för oss.
Då grät jag
mest för min egen skull.
Han verkade inte bry sig om
att makan låg med andra ibland
men det var nog så
att hon fick bestämma i allt
för han var likgiltig
för äktenskapet och livet. |
På torken skötte han
grisarna
den mins värderade sysslan
men det låtsades han inte om
utan tänkte bara:
Svin som svin!
Men de sista dagarna
gjorde han sken av
att haka sig fast vid livet
då han fått reda på
att han hade cancer i magen.
Tillbaks...
|
