Han kunde härma fåglar
göra trix med tummarna
och på torken hamrade han till
små kopparlampor
som han sålde billigt
eller skänkte bort
till dom han gillade.
Den jag fick var lite vind.
Men framför pingisbordet
tog han sällan fram
konsterna han kunde sen sin ungdom
som om den tidens egenskaper
tillhört någon annan.
Just när han åter lärt sig leva
någorlunda socialt
fått jobb och bostad
föll han i sömn på golvet vid en fest
där någon haft omkull
ett elektriskt element. |
Trasmattan gav ingen
låga
men röken
hettan
förvandlade hans lungor
till skrumpna pingisbollar.
Vårt gravöl blev
tyvärr
ej särskilt seriöst
men i vanlig ordning grät vi lite...
Tillbaks...
|