Påskjuten av sin matematiska begåvning
klättrade han från bruksbaracken
via realexamen
till tjänstemannatiteln på Stora Kontoret.
Åtnjöt därefter ett större anseende
än vad som vanligen tillskrevs bruksgrabbar.
Sen kunde man i hans avmätta uppsyn läsa
att han för alltid tagit avstånd
från utedassen.
Han byggde enplansvilla för familjens
trygghet
och ställde upp på hedersplats i vardags-
rummet
tolv band av ett uppslagsverk från Bonniers
i vars glänsande bokryggar det gick att sola sig
Men efter några år blev glansen suddig
och han satt mest i pannrummet
konverserande med brännvinsflaskan
lönnligt nersmusslad i statusportföljen.
|
Livet blev ett
flätverk av kompromisser
och i försök att någonstans få röna anseende
skröt han brett om sin begåvning
i fyllekvartarna.
Så
blev han skild
fick lämna allt
men återfick sin ödmjukhet
i kollektivets skit.
Tillbaks... |