|
Flanerande på stan
var han en distingerad gentleman
iklädd ulster av kamelhår
röd rosett och hatt med styva brätten.
Hemma satt han mest i sina grova underkläder
flottiga av stänk från hårdstekt falukorv.
Tyckte om att spela
schack
men blev ställningen för hopplös
tog han pjäs med ficktjuvsknep.
Han åt gärna andras köttben
och tog fram sin egen flaska
först när gästen hade gått.
Ensam i sitt skitna
kyffe
blev han sorgbunden av kvällen
och sina bittra minnen
från fyratusen nattskift.
Kalle hade dom gjort grå i synen
som en torr och skrovlig slipsten.
|
Var det då så underligt
att han för egen del behöll
dom droppar som på gamla dar
var medicin mot ömkligheten?
Tillbaks... |
